Grattis på 25 års dagen
Absolut topbäst! Lillhärvan du hajar låterna det vet jag.


Tack för allt 21:an
Fan jag är tårfylld. jag kommer nog aldrig glömma alla hjärtans dag den 14 februari 2011. En av mina största idoler eller kanske min största idol nummer 21 Peter Forsberg meddelade att han lägger av med ishockey efter många års problem med sin jävla fot. Tyvärr så höll den inte efter många operationer och otaliga försök till förbättring och det blev dags att lägga utav.
Peter är några år äldre än mig men jag har följt honom genom hela hans karriär och det finns ingen spelare som var som honom. Han hade allt, fysiken, blicken och vinnarskallen, man brukar säga att han var the total package.
När man är över 30 år gammal så bör man kanske inte gråta när ens stora idol lägger av men när jag ser bilderna från presskonferensen igår så är jag nära att grina.
Jag ficka hans autograf när jag var ca 14 år gammal och har även träffat honom i vuxen ålder så vi har gemensamma kompisar. Man brukar ju inte vara starstruck när man är äldre men det är ändå svårt att sluta beundra en kille som man har haft som idol sen man var en liten knatte. Jag har även en signerad tröja som jag vann i en innebandy cup när jag var 16 år med Peter namnteckning på, den hänger i min garaderob hemma i övik. När man är liten så skaffar man sig idoler, mina 2 var Wayne Gretzky och Peter Forsberg bägge har nu slutat. Vissa kanske tycker att det är lite fånigt att man fortfarande beundrar dem i vuxen ålder men jag kommer aldrig sluta faschineras av deras sätt att älska det de håller på med samt förmågan att vilja vara bäst och vinna.
När han fick frågan på presskonferensen, vad tro du folket i denver kommer komma ihåg av dig blev svaret:
i hope people here in denver rembember me like the guy who walked out on the rink and gave everything. Med tårfyllda ögon.
Peter Forsber jag har många minnen från av dig och du inspirerar mig till att alltid försöka göra mitt bästa och och din vinnarskalle och hatet av att förlora är något som jag tar med mig i mitt vardagliga liv. Jag har en bild på dig för att påminna mig själv om att hårt jobb och en jävla vilja tar en väldigt långt i livet trots att jag inte spelar ishockey.
Jag kan sitta och skriva ner hur många Foppa minnen som helst men det är för många. En sak som jag definitivt kommer ihåg är Peters intro melodi när de presenterar första femman i varje lag. Han var simply the best.
Denna blogg heter ju good to great och tack Peter för du gör att jag verkligen går från good to great. Du kallas ju inte Peter the great för inget.
Tack för alla minnen du kommer definitivt hamna i min hall of fame.
Peter är några år äldre än mig men jag har följt honom genom hela hans karriär och det finns ingen spelare som var som honom. Han hade allt, fysiken, blicken och vinnarskallen, man brukar säga att han var the total package.
När man är över 30 år gammal så bör man kanske inte gråta när ens stora idol lägger av men när jag ser bilderna från presskonferensen igår så är jag nära att grina.
Jag ficka hans autograf när jag var ca 14 år gammal och har även träffat honom i vuxen ålder så vi har gemensamma kompisar. Man brukar ju inte vara starstruck när man är äldre men det är ändå svårt att sluta beundra en kille som man har haft som idol sen man var en liten knatte. Jag har även en signerad tröja som jag vann i en innebandy cup när jag var 16 år med Peter namnteckning på, den hänger i min garaderob hemma i övik. När man är liten så skaffar man sig idoler, mina 2 var Wayne Gretzky och Peter Forsberg bägge har nu slutat. Vissa kanske tycker att det är lite fånigt att man fortfarande beundrar dem i vuxen ålder men jag kommer aldrig sluta faschineras av deras sätt att älska det de håller på med samt förmågan att vilja vara bäst och vinna.
När han fick frågan på presskonferensen, vad tro du folket i denver kommer komma ihåg av dig blev svaret:
i hope people here in denver rembember me like the guy who walked out on the rink and gave everything. Med tårfyllda ögon.
Peter Forsber jag har många minnen från av dig och du inspirerar mig till att alltid försöka göra mitt bästa och och din vinnarskalle och hatet av att förlora är något som jag tar med mig i mitt vardagliga liv. Jag har en bild på dig för att påminna mig själv om att hårt jobb och en jävla vilja tar en väldigt långt i livet trots att jag inte spelar ishockey.
Jag kan sitta och skriva ner hur många Foppa minnen som helst men det är för många. En sak som jag definitivt kommer ihåg är Peters intro melodi när de presenterar första femman i varje lag. Han var simply the best.
Denna blogg heter ju good to great och tack Peter för du gör att jag verkligen går från good to great. Du kallas ju inte Peter the great för inget.
Tack för alla minnen du kommer definitivt hamna i min hall of fame.