Tack för alla grattulationer!
Jag har underbara vänner. När jag lämnade jobbet idag så hade 70 personer skrivit grattis till mig på facebook. Det är nästan så att man blir rörd till tårar. Jag har även fått mängder av sms som grattar mig, stort tack till er alla.
Hade nästan tänkt ut hur jag skulle skriva dagens inlägg men tappade tråden litegrann nu. Det är väldigt rörande att man har så många som säger grattis åt en och jag hoppas verkligen att ni tycker att jag är en bra kompis som ställer upp för er när ni behöver det. En bra vän är väl något som jag verkligen vill vara, jag har dock försummat vissa vänner på slutet och det har berott på att jag varit i någon slags koma. Jag har verkligen börjat tvivla på mig själv och vet inte riktigt hur jag ska gåtillväga i livet.
Jag har ett bra jobb som jag trivs med och vänner jag kan lita på men det känns på något sätt som om att jag står still. Många av mina närmsta vänner brukar alltid säga att jag har en väldigt hög kapacitet men jag känner tyvärr inte samma som er utan mest som en looser som just nu bara står och trampar. Man brukar prata om det berömda ekorrhjulet och det är typ där jag hamnat och det suger big time.
Det saknas något i mitt liv och jag måste verkligen get it together så att jag kan få allt att lossna. Jag har vissa planer på g men det kommer krävas en del för att lyckas med allt. Jag är väl medveten om att jag inte varit så upppåt på slutet och idag hade man väl lika hög energinivå som en 93-årig tant i koma dvs 1/3 av min ålder och det är verkligen inte bra då jag är en person som vill försöka hålla en hög energinivå. Känner mig sjukt nere idag och ligger förnärvarande i sängen och bara grubblar lite på allt möjligt. jag ska försöka få i mig lite mat sen drar jag nog iväg på en promenad en sväng. Man kanske inte ska vara deprimerad på sin födelsedag men just nu känns allt sjukt tungt och jag ser verkligen fram emot min semester då jag kommer få lite tid att tänka igenom livets svåra gåtor.
För övrigt så hade jag väl en ganska trevlig helg. Var sjukt sliten på fredag morgonen då jag tvingades gå upp till jobbet och börja jobba kl 8. Då hade man väl typ sovit i 3 timmar och var mer död än levande. Vid lunch så drog jag hem och vilade en sväng sen bar det av in till stan för ännu mera jobb. Jag höll i vd och grundarpokern som blev den värsta turren jag någonsin hållit i. Det var över 90 personer med i den och precis allt var kaos. Det var några tunga namn med och sköna entreprenörer som Martin Lorenzon grundare spotify var där samt draknästet kändisarna Douglas Roos och Gunilla Von Platen. Brukar vanligtvis inte namedroppa men de personer som är med på denna tillställning är verkligen sköna karaktärer som man kan lära sig mycket utav och jag brukar verkligen känna mig inspirerad efter att ha träffat alla dessa personer.
Tyvärr så blev det allt för mycket jobb och alldeles för lite mingel för min del men några nya kontakter hann knytas, bland annat med en norska som förvaltar 1,8 miljarder kronor. Ibland kan jag efter att ha haft dessa tillställningar tänka kan dem kan jag och så känns det även nu. Det jag behöver finna för att lyckas är min energi. Jag har massor av planer men saknar energi. Jag har redan blivit erbjuden en massa hjälp om jag kommer på något jag vill göra, nu gäller det bara ta get it together.
En annan grej jag spånnat på är väl att jag kanske växt ifrån vissa konversationer, jag tycker att det är mycket intressantare att diskutera politik,religion och andra samhällsnyttiga saker än vad jag gjorde förr i tiden. Detta är något som jag märker mer och mer speciellt i torsdags så jag hade sjukt trevligt hela kvällen men blev snäpppet tystar och observerad mer den senare delen. Jag gillar att lära mig saker och folk som har intressanta saker att säga får alltid min uppmärksamhet, visst kunde jag ha varit mer aktiv på slutet av kvällen men de diskussioner som fördes då var samma som jag hade för 5 år sedan. Sällskapet är dock alltid trevligt och jag hade rätt i att det skulle bli exakt som det blev när vi mötte upp mina kära vänner. Det är som sagt alltid trevligt att hänga men jag orkar inte vara lika engagerad som man var förr. Detta är nog ett tecken på att man åldrats på ett bra sätt tror jag.
Jag gillar numera hellre att hänga i en hotellbar och kika på utsikten över södermalm än att gå på en fullsmockad nattklubb där det samlas en massa människor med sjukt hög berusningsgrad. Enda sättet att orka med allt är att vara lika berusad själv och det orkar jag inte med längre. Det är jävligt skönt att vara berusad ibland men jag har varit i nattklubbsvärlden i x antal år nu och det känns som min tid är kommen. Framför allt så tycker jag att alla klubbar i denna stad suger. De flesta är alldeles för små och proppar in alldeles för mycket folk, inte undra på att man inte orkar.
Fredagen övrig bjöd på ett nattklubbs besök på faschinabla v. Det var skumpa överallt och alla entreprnörer släppte loss som aldrig förr. Jag tog det relativt lungt och hade en berusningsgrad som låg lite över salongsberusad tack och lov. Det blev en runda på hells kitchen med där jag träffade lite annat skönt folk som jag inte sett på ett tag sen blev det en kortis till spyan där jag för övrigt drack en loka för att sedan avsluta kvällen i taxi och hemgång.
Sen fick jag sovmorgon på lördagen vilket var hur skönt som helst. Har typ inte sovit ut på flera veckor. Detta medförde dock att jag låg i sängen i ca 13 timmar innnan jag massade mig upp och drog och åt. Klockan blev för mycket och jag var inte så trött som jag ville vara. Detta medförde att jag drog in till stan för att möta upp några kompisar, tyvärr så var deras berusningsgrad mycket högre än min då jag var helt nykter. Lilla soap bar packat med människor var inte min grej och jag drog en sväg på ambassadeur för att möta upp ett gäng andra vänner som skulle vara där. De var inte där och även denna nattklubb sög pung. Jag drog efter en kvart och åkte hem för att sova. Detta medförde i 260 kr i taxi samt 150 kr i drinkar och var nog den sämsta investering jag gjort på mycket länge.
Igår så var jag som sagt i Södertälje för att kolla på syrianska-assyriska. Det var exatkt som mina syrian vänner beskrivit det, en enda stor folkfest och jag förvånades över hur det kan vara så i Sverige. De syrianska fansen var galna och hejade som aldrig förr när det gick bra men var sen mer deprimerade än den grekiska regeringen när de insåg att landet höll på att gå åt helvete när laget spelade lite sådär. Som tur var så vann syrianska och folk firad som de vunnit vm guld. De sprang ut på planen och det trummades och firades med raker och dylikt. Våra syrian vänner sa att detta var den viktigaste matchen för hela året och nu var det stor fest i södertälje.
Det var en annorlunda upplevelse och jag är glad att jag fått bevittna den men det blir nog inte fler fotbollsmatcher på ett tag. Jag var som sagt där för stämmningen och inte för fotbollen och det var sjukt kul att känna på den atomosfär kretsade kring matchen.
Nu ska jag äta. Lev väl
G2g
Hade nästan tänkt ut hur jag skulle skriva dagens inlägg men tappade tråden litegrann nu. Det är väldigt rörande att man har så många som säger grattis åt en och jag hoppas verkligen att ni tycker att jag är en bra kompis som ställer upp för er när ni behöver det. En bra vän är väl något som jag verkligen vill vara, jag har dock försummat vissa vänner på slutet och det har berott på att jag varit i någon slags koma. Jag har verkligen börjat tvivla på mig själv och vet inte riktigt hur jag ska gåtillväga i livet.
Jag har ett bra jobb som jag trivs med och vänner jag kan lita på men det känns på något sätt som om att jag står still. Många av mina närmsta vänner brukar alltid säga att jag har en väldigt hög kapacitet men jag känner tyvärr inte samma som er utan mest som en looser som just nu bara står och trampar. Man brukar prata om det berömda ekorrhjulet och det är typ där jag hamnat och det suger big time.
Det saknas något i mitt liv och jag måste verkligen get it together så att jag kan få allt att lossna. Jag har vissa planer på g men det kommer krävas en del för att lyckas med allt. Jag är väl medveten om att jag inte varit så upppåt på slutet och idag hade man väl lika hög energinivå som en 93-årig tant i koma dvs 1/3 av min ålder och det är verkligen inte bra då jag är en person som vill försöka hålla en hög energinivå. Känner mig sjukt nere idag och ligger förnärvarande i sängen och bara grubblar lite på allt möjligt. jag ska försöka få i mig lite mat sen drar jag nog iväg på en promenad en sväng. Man kanske inte ska vara deprimerad på sin födelsedag men just nu känns allt sjukt tungt och jag ser verkligen fram emot min semester då jag kommer få lite tid att tänka igenom livets svåra gåtor.
För övrigt så hade jag väl en ganska trevlig helg. Var sjukt sliten på fredag morgonen då jag tvingades gå upp till jobbet och börja jobba kl 8. Då hade man väl typ sovit i 3 timmar och var mer död än levande. Vid lunch så drog jag hem och vilade en sväng sen bar det av in till stan för ännu mera jobb. Jag höll i vd och grundarpokern som blev den värsta turren jag någonsin hållit i. Det var över 90 personer med i den och precis allt var kaos. Det var några tunga namn med och sköna entreprenörer som Martin Lorenzon grundare spotify var där samt draknästet kändisarna Douglas Roos och Gunilla Von Platen. Brukar vanligtvis inte namedroppa men de personer som är med på denna tillställning är verkligen sköna karaktärer som man kan lära sig mycket utav och jag brukar verkligen känna mig inspirerad efter att ha träffat alla dessa personer.
Tyvärr så blev det allt för mycket jobb och alldeles för lite mingel för min del men några nya kontakter hann knytas, bland annat med en norska som förvaltar 1,8 miljarder kronor. Ibland kan jag efter att ha haft dessa tillställningar tänka kan dem kan jag och så känns det även nu. Det jag behöver finna för att lyckas är min energi. Jag har massor av planer men saknar energi. Jag har redan blivit erbjuden en massa hjälp om jag kommer på något jag vill göra, nu gäller det bara ta get it together.
En annan grej jag spånnat på är väl att jag kanske växt ifrån vissa konversationer, jag tycker att det är mycket intressantare att diskutera politik,religion och andra samhällsnyttiga saker än vad jag gjorde förr i tiden. Detta är något som jag märker mer och mer speciellt i torsdags så jag hade sjukt trevligt hela kvällen men blev snäpppet tystar och observerad mer den senare delen. Jag gillar att lära mig saker och folk som har intressanta saker att säga får alltid min uppmärksamhet, visst kunde jag ha varit mer aktiv på slutet av kvällen men de diskussioner som fördes då var samma som jag hade för 5 år sedan. Sällskapet är dock alltid trevligt och jag hade rätt i att det skulle bli exakt som det blev när vi mötte upp mina kära vänner. Det är som sagt alltid trevligt att hänga men jag orkar inte vara lika engagerad som man var förr. Detta är nog ett tecken på att man åldrats på ett bra sätt tror jag.
Jag gillar numera hellre att hänga i en hotellbar och kika på utsikten över södermalm än att gå på en fullsmockad nattklubb där det samlas en massa människor med sjukt hög berusningsgrad. Enda sättet att orka med allt är att vara lika berusad själv och det orkar jag inte med längre. Det är jävligt skönt att vara berusad ibland men jag har varit i nattklubbsvärlden i x antal år nu och det känns som min tid är kommen. Framför allt så tycker jag att alla klubbar i denna stad suger. De flesta är alldeles för små och proppar in alldeles för mycket folk, inte undra på att man inte orkar.
Fredagen övrig bjöd på ett nattklubbs besök på faschinabla v. Det var skumpa överallt och alla entreprnörer släppte loss som aldrig förr. Jag tog det relativt lungt och hade en berusningsgrad som låg lite över salongsberusad tack och lov. Det blev en runda på hells kitchen med där jag träffade lite annat skönt folk som jag inte sett på ett tag sen blev det en kortis till spyan där jag för övrigt drack en loka för att sedan avsluta kvällen i taxi och hemgång.
Sen fick jag sovmorgon på lördagen vilket var hur skönt som helst. Har typ inte sovit ut på flera veckor. Detta medförde dock att jag låg i sängen i ca 13 timmar innnan jag massade mig upp och drog och åt. Klockan blev för mycket och jag var inte så trött som jag ville vara. Detta medförde att jag drog in till stan för att möta upp några kompisar, tyvärr så var deras berusningsgrad mycket högre än min då jag var helt nykter. Lilla soap bar packat med människor var inte min grej och jag drog en sväg på ambassadeur för att möta upp ett gäng andra vänner som skulle vara där. De var inte där och även denna nattklubb sög pung. Jag drog efter en kvart och åkte hem för att sova. Detta medförde i 260 kr i taxi samt 150 kr i drinkar och var nog den sämsta investering jag gjort på mycket länge.
Igår så var jag som sagt i Södertälje för att kolla på syrianska-assyriska. Det var exatkt som mina syrian vänner beskrivit det, en enda stor folkfest och jag förvånades över hur det kan vara så i Sverige. De syrianska fansen var galna och hejade som aldrig förr när det gick bra men var sen mer deprimerade än den grekiska regeringen när de insåg att landet höll på att gå åt helvete när laget spelade lite sådär. Som tur var så vann syrianska och folk firad som de vunnit vm guld. De sprang ut på planen och det trummades och firades med raker och dylikt. Våra syrian vänner sa att detta var den viktigaste matchen för hela året och nu var det stor fest i södertälje.
Det var en annorlunda upplevelse och jag är glad att jag fått bevittna den men det blir nog inte fler fotbollsmatcher på ett tag. Jag var som sagt där för stämmningen och inte för fotbollen och det var sjukt kul att känna på den atomosfär kretsade kring matchen.
Nu ska jag äta. Lev väl
G2g
Kommentarer
Trackback
